På Hällbergets topp ägde ett högst betydelsefullt möte rum mellan de nyfunna vännerna HällberGeten och Den vita älgen. I kontrast mot den fantastiska utsikt som Hällberget alltid bjuder på och som dagen till ära badade i solsken stod nu HällberGeten inför ett mörkt hot. Den vita älgen berättade nämligen om en anstormning från väst. Enligt Älgen var det som så att Åregeten hade samlat en stor, mäktig och skränande krigshärd. Med siktet inställt mot Hällberget stod HällberGeten inför ett avgörande val - att fly eller att fäkta.

Så vackert, det spegelblanka vattnet på Hällsjön. Solstrålarna som reflekterades mot ytan och fåglarna som kvittrande svepte över densamma. Som en blixt från den klara himlen tillintetgjordes idyllen. En mast skar upp genom ytan likt en kniv genom smör. Med buller och brak uppenbarade sig ett skepp ur sjöns djup. Magiskt drypande av det kristallklara vattnet och till brädden fyllt med Hällbergets fiender. Med ens flydde fåglarna och deras kvitter blev till skrin. I skeppets för stod Åregeten, lika stridslysten som någonsin förr.

Från sin utsiktsplats på Hällbergets topp hade HällberGeten en god överblick. Tiden var inne. Med en menande nick till Den vita älgen vid hans sida skred de till handling...